snowfell

Ibland kanske det inte är så jävla roligt.
ibland kanske man känner sig som en ful liten boll som bara är till för att kastas in i väggen i vetskap om att jag kommer tillbaks iallafall.
en liten ful boll som känner ilska men inte får ur sig den, och en liten boll som man gärna kan ge ut all sin ilska på istället, så att man liksom måste känna andras ilskor också, istället för bara sin egen.
så kanske man måste tycka synd dom den ilskna personen även fast den tänker endast på sig själv.
bollar har inte så lätt för sig att säga emot, säga till eller göra som dom vill alltså.

Jag vill skriva massa svordommar här, men jag orkar inte det. istället så tänker jag titta in i väggen en stund och försöka komma på vad som är bäst för alla andra utom mig. jes!